Är närvaro vanligt?

Vad innebär närvaro?

Vad är den allmänna bilden av närvaro?

Vad innebär närvaro för dig?
Jag talar gärna om intuition och att följa sin känsla. Idag lyssnade jag på Eckhart Tolle på Youtube när han svarade på frågan om man kan lita på sina känslor. Han talade om intuition och närvaro. När jag inte är närvarande i stunden som är. När jag tänker om det som är så upplever jag att jag skapar känslor med mina tankar och då ställer jag mig sedan frågan när jag ska ta beslut: ”Hur känns det?”
Att fråga sig om något känns lätt och behagligt eller tungt och obehagligt är väldigt bra. Ska jag åka och träna nu eller ska jag sitta och skriva?
Känns tanken på att träna behaglig och lätt eller känns den obehaglig och tung?
När jag ställer frågan spontant och är närvarande i stunden så upplever jag att den frågan funkar. Men ofta har jag ställt frågan lätt eller tungt i olika situationer i livet där det inte varit tydligt eller där det blivit knas efteråt. Det kan vara så att knas var det jag skulle ha och att det kom något gott ur det. Ibland har jag kunnat se det långt i efterhand, ibland inte alls.
Känslor är kluriga. När de skapas från omedvetna tankar så blir de rent av farliga. Min uppgift verkar vara att vara närvarande. Mindfulness sprider sig och handlar för mig mycket om närvaro och kroppslig sådan. Att uppleva med kroppen istället för mitt mind, min tankevärld. Tantra handlar också väldigt mycket om närvaro. Med enbart närvaro i ett möte med en annan människa eller mig själv, så behövs ofta inte så mycket mer. Tänk dig en närvarande kram. Tänk dig en icke-närvarande kram. Vad är skillnaden?

Vad är skillnaden för dig?
Kan det vara så att en av människans viktigaste uppgifter nu är att vara närvarande?

Kan det vara så att det är en förutsättning för något vettigt ska bli gjort överhuvudtaget?

För att man skall kunna må bra, på riktigt?

Jag upplever själv att min närvaro är starkare på morgonen. Ofta tar jag ta en promenad i skogen då och får väldigt klara tankar. Mycket av det jag skriver har kommit till mig under de promenaderna. Sedan tar dagens aktiviteter, upplevelser och informationsflöde över mitt fokus. Jag förlorar min närvaro och det blir istället en ”omvaro”. Dagen handlar mer om livet än att jag är i livet.
Det funkar ju inte att leva om livet. Då får jag leva om mitt liv.

Det är ju bättre att leva i livet. Att vara nära livet. Att nära livet.

Närvaro. När? 
Nu. ”Nuvaro”. Att vara nu.

Var?

Här.

Närvaro.

Kanske behöver nya ord för att förklara det vi egentligen alla förstår, innerst inne.